Trender & Data

Antalet ärvda fritidshus kommer öka kraftigt, inte minska.

Fyrtiotalisterna är den första generationen där fritidsägande blir massfenomen. De köpte mest på 70- och 80-talet när de var i karriären och sina bästa inkomstår. Deras barn och barnbarn är nu arvtagare. Familjer med 2–5 nya samägare är normen; snart är det 8–12. Den trenden accelereras under hela 2030-talet.

Komplexiteten per hus ökar för varje generation.

Första arvsledet: 3 syskon. Andra arvsledet (när syskonen går bort): 8–12 kusiner. Tredje: 20+. Zaomerna och Excel-lösningar klarar inte 20 delägare. Det rollbaserade beslutstagandet blir mer relevant, inte mindre, över tid.

Ekonomisk asymmetri förvärras.

När ägarna är i 60–80-årsåldern liknar husets ekonomi varandra. När en IT-chef i Stockholm och en lärare i Sandviken ärver halva och halva uppstår friktion. Ekonomisk asymmetri mellan delägare förstärks med varje arvsled.

Den passiva delägaren blir vanligare.

När delägarna går från syskon (som växte upp i huset) till kusiner och barnbarn (som kanske besökt det ett fåtal gånger) förändras relationen till huset. Känslomässig koppling minskar och skillnaden mellan aktiva och passiva delägare förstärks med varje arvsled.

Krönika och POD blir viktigare, inte mindre.

När huset ärvs till kusiner och barnbarn som inte bär sina egna barndomsminnen därifrån behövs en kontinuitet och en tillbakablick. Gemensamma minnen och husets historia spelar en allt viktigare roll för samhörigheten.

Om vi inte hade gemensamma minnen att prata om när vi träffas i huset, skulle vi fortfarande särskilja det?

Fler familjer ställs inför beslut om förvaltning och försäljning.

1 800 miljarder kronors samlat fritidshussvärde innebär att allt fler familjer tvingas fatta beslut om förvaltning, köp och försäljning. Beslutsprocesserna kring samägda fastigheter anlitas allt oftare i takt med att arvsleden fördjupas.